Köp, sälj, annonsera

Köpguide för diamanter

Oavsett om man vill köpa diamanter online eller offline är det bra att känna till vissa grundläggande fakta om diamanter. Det gör det enklare att jämföra olika diamanter och föra en givande diskussion med säljaren. Med mer kunskap kan det också bli enklare att komma fram till vad man själv vill prioritera för kvalitéer vid diamantköpet och vad man är villig att betala för.

Kvalitetsklassning

Inom juvelerarvärlden klassificeras diamanter vikt, färg, renhet och slipning. På engelska motsvarar detta Carat (vikt), Color (färg), Clarity (renhet) och Cut (slipning). Man brukar därför tala om diamantens 4C.

Exempel på välkända klassningssällskap som utgör kvalitetsklassningar är Hoge Raad voor Diamant, Confédération Internationale de la Bijouterie, Gemological Institute of America, International Diamond Council och Scandinavian Diamond Nomenclature.

Vikt

Vikten på en diamant anges i carat. 1 carat = 200 milligram. En 2-carats diamant väger alltså 400 milligram (0,4 gram).

En carat består av 100 point. En diamant som väger 75 point väger alltså 0,75 carat.

1 point = 2 milligram

100 point = 1 carat = 200 milligram

Färg

Detta är den färgskala som används av Gemological Institute of America (GIA):

GIA-kod Traditionell beteckning Beskrivning
D-E River (R) Mycket sällsynt vit.
Den högsta färgkvalitet som finns på diamanter
F-G Top Wesselton (TW) Sällsynt vit
H Wesselton (W) Vit
I (Com) Top Crystal (TCr) Mycket lätt tonad vit
J (Com) Crystal (Cr) Lätt tonad vit
K (Com)-L Top Cape (TCa) Tonad vit
M-N Cape (Ca) Lätt gulaktig
O-R Light Yellow (LY) Lätt gul
S-Z Yellow (Y) Gul

Varför startar inte skalan på A? Det beror på att det finns ett gammalt system där diamanters färg klassas som A, B eller C. GIA använder därför en skala som startar på D för att undvika missförstånd och sammanblandningar. Nu för tiden är det framförallt i äldre litteratur man kan stöta på klassningarna A, B och C.

Ofärgade diamanter brukar kallas för vita trots att de inte är vita på det vis som till exempel bakpulver är vitt. Ofärgade diamanter (gärna med en skiftning i blått) brukar kosta allra mest av alla diamanter eftersom de är mest eftertraktade på marknaden. Vita diamanter är dock inte de mest ovanliga diamanterna, det är till exempel mer ovanligt med purpurdiamanter och röda diamanter.

Vid diamantbrytning har gul visat sig vara den vanligast förekommande diamanten. Därefter följer brun, färglös (”vit”), blå, grön, svart, skär, orange, purpur och röd (mest sällsynt).

Gulaktiga och brunaktiga skiftningar i en diamant brukar dra ned priset.

Renhet

Med orenheter avses till exempel inneslutningar, blåsor och sprickor i diamanten. Orenheter minskar vanligen en diamants marknadsvärde rejält.

Professionella diamantgraderare har traditionellt använt sig av en lupp för att bättre kunna studera renheten hos den diamant som ska granskas. Utan lupp kan det vara svårt att upptäcka små orenheter – något som kan vara värt att tänka på när man ska köpa diamant. Hur mycket mer är du villig att betala för en renare diamant om den extra renheten bara kan upptäckas när diamanten studeras under lupp? Utan lupp är det vanligt att till exempel en VS1 och en SI2 ser väldigt lika ut, särskilt om man inte granskar dem extremt noga på nära håll.

I-klasserna kallas ibland i diamantkretsar för piqué (P1 / P2 / P3) vilket betyder stött.

Renhetsklassificering

Klass Svensk benämning Info
LC Loup clean Luppren  
  2 underklasser:    
      FL (Flawless) Felfri  
      IF (Internaly flawless) Ingenting inneslutet kan upptäckas Yttre repor kan finnas
VVS Very, very small inclusions Ytterst små inneslutningar Inneslutningar som är nästan omöjliga att upptäcka med 10× förstoring
  2 underklasser:    
      VVS1    
      VVS2 (ej fullt så bra som VVS1)    
VS Very small inclusions Mycket små inneslutningar Även en van bedömare har svårt upptäcka brister
  2 underklasser:    
      VS1    
      VS2    
SI Small inclusions Åtskilliga små inneslutningar Lättupptäckt
  2 underklasser:    
      SI1    
      SI2    
  I Imperfect Sekunda  
  3 underklasser:    
      I1 Inneslutningar syns tydligt,
men ljusbrytningen påverkas ej
 
      I2 Inneslutningar syns tydligt även utan
lupp, ljusbrytningen påverkas en aning
 
      I3 Flera stora, eller många små inneslutningar, ljusbrytningen påtagligt försämrad  

Diamanter som är 0,5 carat eller mindre brukar inte delas in i underklasser.

Slipning

Den vanligaste och mest populära slipningen för en diamant är den runda briljantslipningen som utvecklades kring sekelskiftet 1800/1900. Eftersom den är så vanlig nu för tiden brukar diamanter med rund diamantslipning vara enklast att sälja vidare och försäkra.

Det finns dock många andra slipningar att välja mellan för den som så vill, och en skicklig diamantslipare tar hänsyn till många olika faktorer när en diamant ska slipas, såsom diamantens ursprungsform, var någonstans eventuella inre orenheter befinner sig och hur stor del av den ursprungliga vikten som kan bevaras.

Slipningen avgör diamantens symetri, proportionalitet och polish. Hur diamanten slipas har stor inverkan på hur gnistrande den blir. En dålig vald eller utförd slipning gör att diamanten bryter ljus sämre.

När en diamants slipning graderas utgår man ifrån ett ideal och graderar sedan diamanten baserat på hur nära idealet den befinner sig, huvudsakligen vad gäller symmetri och proportionalitet. Vilket ideal som används beror på vilken standard man utgår ifrån, till exempel American Standard eller Scandinavian Standard (Scan. D.N.).

Observera att former som till exempel päronformad eller oval inte anger diamantens slipning. Slipningen görs för att fånga och reflektera ljuset på ett tilltalande vis. Vid briljantslipning vill man att ljuset ska reflekteras ut igen via taffeln (bordsfasetten som utgör den plana ovansidan). Detta sker endast på ett optimalt vis om vinkeln är rätt. Om diamanten slipas för djupt eller med fel vinkel läcker ljus ut via underdelen av stenen, vilket gör ljusåtergivningen mindre imponerande.

Exempel på slipformer

Slipning Info
Fullslipad briljant, med taffel 33 fasetter på ovansidan och 24 fasetter på undersidan
8-kantslipad briljant, med taffel 8 fasetter på ovansidan och 8 fasetter på undersidan
Rosensten med fasetter över hela översidan och plan undersida Vanligen 24 fasetter på ovansidan. Plan undersida.
Carréslipning Kvadratisk briljant med långsmala fasetter längs kanterna. Kan ha brutna hörn (smaragdslipning).
Baguettslipning Rektangulär briljant med långsmala fasetter längs kanterna. Kan ha brutna hörn (smaragdslipning).

Kvalité

Slipningens kvalité brukar anges i enlighet med följande skala:

Excellent, ideal Utomordentlig, bästa möjliga. Få eller obetydliga märken
Very good Mycket god briljans, få yttre märken
Good Medelgod briljans, några stora yttre märken
Fair Passabel. Minskad briljans. Flera större eller många små yttre märken.
Poor Dålig. Briljans betydligt minskad. Stora yttre märken.